Jag har aldrig vart en morgon människa, inte min sambo heller.

Innan vi fick barn låg vi lätt till 11.
Speciellt nu när vi båda jobbar börjar dagen vid 07.30 om man har otur.
Annars vaknar Lyon 8.00-08.30.

Då är det bara att dra sig upp. Och jag sitter som en zombie på golvet medan Lyon härjar över allt .
Men jag är lycklig.
Hur jävla trött jag är, när dagen är slut och jag lägger mig vid min lille prins känner jag mig HEL!


Lyon in action!